Det är inte mycket snö här i alla fall..


"Alltså Jörgen kastade ned snöskyffeln från taket lite obetänksamt. Så vi måste hjälpas åt att leta upp den sen."

+Sa Kleman?

Det har kommit ett brev till mig om ett paket att hämta ut. Till mig förresten? Jag hette visserligen Kleman nästan hela det första året av mitt liv. Men det ändrades ju för 19 år sedan och Plussa har jag mig vetligt aldrig kallats.

Julen vara än till påska ?

Dags att dansa ut julen?
Det jag kommer att sakna mest är hur min syster sitter bredvid farmor i soffan och virkar små dinosaurier. Och de fina spelkvällarna i sann Kempe anda med 10 numera ganska gamla ungdomar och sällskapsspel. Högljutt och vackert. Det ska nog vara så på julen.

Idag då? Idag var det Tynderö kuppen med startfält i världsklass med Daniel Rickardsson och Robin Bryntesson i topp.

Och igår var Barbie och jag på dubbeldejt med Sajom och Garfunkel och tillsammans spred vi bearnaise-sås och glädje på H&M. Dessutom lyckades jag motstå att köpa någon paljettklänning. I protest mot den sjukliga vilja att äga en sådan kommer jag inte att ha någonting alls på mig på nyår.

God natt nu.

Min syster och Daniel Rickardsson

"Han är så himla stor. Och så har han inga ögonbryn. Jag tycker om honom."


Anders frågar sig själv

Varför börjar hon jobba klockan sju i morgon bitti?
Varför brinner en sjuk önskan om att få ha en paljettklänning på nyår i henne?

PALJETTKLÄNNING!?

/rädd för mig själv

People they just ain't no good, I think that's well understood

säger Nick Cave till mig med sin lena, djupt manliga stämma. Och bara för att det är sant så behöver vi inte tro på det så här i juletider.


Anders är så glad för att hon

inte har ett sånt där jobb då man måste gå runt och vara snygg hela tiden. Som butikssäljare tillexempel. Tänk om också Anders skulle behöva gå upp tidigt och göra någonting åt sitt hår och spackla sitt ansikte, VARJE MORGON. 

Vilken fail det vore för hennes morgonhumör. 

Nej på hemtjänsten gör det ingenting om man inte är vacker. Inte för att Anders inte är vacker så klart, detta är bara ett exempel tagit ur en annan verkligehet.  


Snöfan

Man ska trotsa SMHI:s vädervarningar och ge sig ut i snöstormen för att åka till Lappstegestugan. Detta eftersom Lappstegestugan är lite av guds boning. Sedan skall man icke ha någon valla under sina skidor, och staka ihjäl sina armar. Efter detta skola man äta våfflor och fara hem igen.

Allt för att fastna med bilen på den igensnöade vägen.

Det är okej, DET KAN SLUTA SNÖA NU

R.I.P

Fast egentligen var det bara den döda dinosaurien från boden som vaknat och käkat upp den riktige tomten. Rest in Pieces Tomten :(

 

 


Syskonen Kempes jultema 2010 : OVERKILL

 

Här ska fan ingenting diskrimineras! More is more. Så att säga.

 

 





 


Aniara, en fantastisk recension av en fantastisk Anders

Portarna öppnas och vi stiger förväntansfulla bakvägen in i salongen på Stockholms statsteater. Vi hittar våra finfina platser på rad 6 och sätter oss ned. Doris talar på två stora bildskärmar i oss hur vi ska fylla i ett evakueringsformulär. Om och om igen. Det är en perfekt inledning på Harry Martinssons Aniara.

Scenen snurrar runt framför oss och den plats där rymddramat skall utspelas blottas.

Förvirring uppstår.

Hur har scenografen tänkt här? Aniara - rymdskeppet, gestaltas med flertalet gula stolsrader i miniatyr uppställda på ett sluttande golv ackompanjerat med kornblå väggar och FALURÖDA trädörrar. Vithåriga människor ploppar upp här och där och placerar sina kroppar på ministolarna.

Kan jag ha hamnat på fel ställe?

Men så börjar det läsas repliker. Fantastiska repliker. Harry Martinssons repliker. Och första akten får tiden att flyta iväg, om man bortser från en del tiviala felaktigheter* så är den mycket bra. Speciellt Helen Sjöholm som sjunger som en gudinna**.

I pausen måste jag hur som helst fråga min kultiverade medpassagerare Viktoria Konstvetare om den annorlunda scenografin. Hon dumförklarar mig genast. Det visar sig att jag helt missat att scenen är en direkt miniatyr av salongen. Aha. Jag känner mig lurade på upplevelsen att själv märka det och blir lite ledsen. Känner mig lite dum också men kommer strax över det - och jag måste säga att jag fortfarande inte håller med scenografen. Aniara är ett rymdskepp inte en teatersalong. Så det så.

Aniara är en fantastisk bok. Det är bara rimligt att man inte kan göra en lika bra pjäs. Men de lyckades bra, och ännu bättre hade de varit om Sven Volter inte haft så mycket gröt i halsen. Den är hur som helst värd att se. Alla gånger om. Nästa gång den sätts upp borde dock jag vara scenograf.

* Som t.ex. att Chefonen är klädd som om han vore med i Die Hard och alla de andra i omoderna långa Gundvald Larsson-kappor och annat beigt. Någonting som jag personligen har väldigt svårt att se i en avlägsen framtid. 

** Vilket alltså borde betyda entandborste  klicka här för att förstå vad jag menar.

Lügnerin

Det är så under min värdighet att lyssna på Rise Against .

Det vore lite som att vara 15 igen.

Nej,

skulle jag aldrig göra.

My friend's got a girlfriend and he hates that bitch


Anders hatar

ALLT OCH ALLA

Den sjuka agressiviteten växer till oanade höjder.

Snart dör någon,

eller möjligtvis något.

Stureplan

"Men Anders, om vi fortsätter i den riktningen så kommer vi ju bara till Stureplan", säger hon och ler överseende.
"Men vi ska ju till Sturplan", hävdar jag förvånat och får en bestämd blick till svar;
"Nej det ska vi inte"
"Meeen, du har ju en Iphone" Ett klarhetens ljus tänds i hennes ögon när hon inser sambandet;
"Ja, det är sant. Så då så, jag ska till Stureplan."


Tiny god, my lord?

Jag älskar att borsta tänderna med en ny tandborste. Det är som att borsta tänderna med en liten gud.

Aniara

Vi tvingas söka oss till andra ord
som kan förminska allt och krympa allt till tröst.
Ett oanständigt ord blir ordet Stjärna
anständigt skötets namn och kvinnans bröst.
En oanständig kroppsdel blir vår hjärna
som deporterat oss till Hades höst.

Ja nu åker jag in till stan och jobbar och i morgon bitti lämnar jag er för terrodådens högsäte, Stockholm, för att se Aniara och vara sådär allmänt kulturell.

Adjö då.

Mannen skakade på huvudet, reste sig upp och lämnade rummet.

Hey, papperslapp?

Hey, förlåt. Mig.

Dessutom är jag så trött så att jag nästan går sönder.
Knyckla ihop mig som den papperslapp jag är.
Kasta mig i soporna.
Jag tror att det blir bäst så.

Lucia

Idag är det den trettonde december, Luciadagen.

Jag började den med taskigt humör och en gnutta agrissivitet efter det första luciatåget. Min medpassagerare Viktoria stod ut ändå. Humöret jobbade sig uppåt och solen steg på en alldeles för klar och kall himmel. Bilen parkerades på en parkering som inte visade sig vara någon parkering och Luciakronan satt som den skulle under lussandet på Hovrätten. Tingsrätten och Timrå kommunhus gick av bara farten och Röda korset fick sig ett besök däremellan. Bara för klänningsprovning men icke dessto mindre viktigt att nämna

Finalen på Kulturmagasinet då? Vi var fantastiska som vanligt. Varmsjungna sedan 8 i morse och vackra i våra fyrkantiga och jättestora lingonkransar. Jag älskar oss.

Then they were thrown to the ground, with a terrible sound

Just like somebody broke a heart



Dan före dan

Mina bröder är världens bästa skidåkare.

Annars så är den största frågan varför jag är uppe nu, när imorgon är Luciadagen vilket betyder femtioelva luciatåg för min del.

Jag har utan tvekan sämst självdiciplin i hela världen.

Ps. Tänkt om "Dan" i rubirken står för namnet "Dan" och inte för "dagen".

Skidhelg i Åsarna

Nej jag kanske inte bloggar så ofta. Men det gör ingenting för nu ska jag snart åka upp till Åsarna* och hälsa på mina fina skidpojkar :)

Annars har jag varit rätt destruktiv** idag. Jag har också spillt ut ett vattenglas över köksbordet.

Förövrigt kan jag avslöja att jag är världssämst på att ta kritik.
Nå, jag tror visst att teet har dragit klart nu.


*vilket charmigt namn
**på ett mycket vänt och rart sätt menar jag.

Lingonkrans

Skulle binda mig en lingonkrans idag.

Varför kan jag inte göra saker rakt, ordentligt eller noggrant? :(

Bilfan

Åh just ja, vi har en ny bil i familjen nu. Den går bara att starta om man först låser den och sedan låser upp den en gång. Det fick jag erfara igår kväll. Inte så mycket kärlek alls till den människa som kom på den idén.


Skare va så skare va och lätt ska det fan inte va, så att säga.

Annars så är det en rätt trevlig bil, som gillar att kasta varmluft i hundratiotusen på sina medpassagerare.

/Jag visste egentligen om det där med nyckeln men jag har minne som en mindre guldfisk.

Tlfn

Har en telefon med hel* display nu. Lite kärlek till Robinälgennordin som gett mig den!
Nu vankas getostsallad

/ ni får skicka sms till mig igen, får inga vansinnesutbrott mera.**

*ehm, allt är relativt som vi alla vet. Den har en spricka eller två. Kan vara så att det är tre.
**Förtydligande : av den orsaken

Morgon

Ni vet en sån där dag då man äntligen stiger upp efter att ha snoozat sjutton gånger och ställer sig framför speglen bara för att upptäcka att man ser ut som ett litet offer. Sen tittar man ut genom fönstret och tänker "Vafaaan snö idag igen. Helvete." åt det fantastiskt vackra och framför allt oskyldiga vinterlandskapet. Man hafsar ihop lite kläder och går i duschen, man glömmer bort att tvätta håret och har bara fått med sig hälften av de man behövde. Man sparkar stortån i toalettstolen.

Sen välter man både den fina adventsljusstaken och den torra gammla blomman som man inte har vattnat på två år. Jord på golvet, och staken går naturligtvis sönder. Skiter i det och går ner i köket. Där är det varmt eftersom någon annan har eldat, det känns ändå ovärt att leva. Det är en såndär morgon då du inte fattar en prick av vad som står på den viktiga skatteblanketten du måste fylla i och får mejl från människor du inte vill ha kontakt med. Man upptäcker att man glömt hur man gör när man fungerar som man ska OCH man är täppt i näsan.

/hittar inte nässprayen

Dagens förolämpning


"MEN DURÅ, du tror att du ser fräsch ut i munnen, MEN DET GÖR DU INTE"

Okej?

Kvinfolk

Ibland känns det så jävla ovärt att vara kvinna.

Telefoni

Min telefon ser lite ut som om den blivit överkörd av en traktor*, displayen har ett minst sagt intressant utseende... Det är kul att läsa sms, eller spara viktiga anteckningar i den, det är också extra kul att få sms från jobbet "kan du josvart desvart till 1svart? :) Hursomhelst har den varit så sedan första veckan i augusti då jag tappade den på en tysk skogsväg** och det här vet alla i min närhet om. Döm då om min förvåning då mor häver ur sig detta till mig:

"Usch, jag gillar inte min sprillans nya  supercoola telefon, den känns inte bra. Hmm, äsch jag kan ju köpa en ny och ge den här till Egmond, eller hur?" Tittar på mig och vill ha medhåll, jag börjar med att le vänligt;

"Ja det kan du ju göra.  Om du nu känner att du måste ge den till någon" och tappar sedan besinningen "ELLLER SÅ GER DU DEN TILL MIG!"


typ.

/jaja, jag borde ha köpt en telefon för längesen, nej det är inte dyrt. Jag vet, jag vet, jag vet.


*vilket den också har.

** Visste ni att de asfalterar skogsvägarna i Tyskland? De gillar liksom inte det här med ren och fin natur. Har man nåt fint så ska man asfaltera det- rösta på oss i nästa val!


Hyrbil till Örebro och tillbaka

Kört hyrbil ned till Örebro. Den skulle man starta genom att sticka in ett litet kort i en skåra och sen trycka på start. VA!? Jag menar på riktigt? Vilken hybris. VILKEN HETS. Kan det ens kallas bil!?

Hursomhelst, är nya bilar sända från helvetet. Jag menar, de gör som man säger åt dem. Och de bromsar, bara man tittar på bromsen.

Obehagligt.

De spelar bara teater!

Idag snöar det på ett teatraliskt, nästan irriterande sätt. Man kan liksom ge sig fan på att det sitter gubbar på byggställningar ovanför fönstren och tömmer hinkar med puffiga, vita konstflingor.

Idag är också den dag då jag ska bege mig till Örebro och min syster Jörgen Aukland.
Det är övergripande en sån där fin dag.

Men när vi dör så .

Men älskade lilla Anders ligger ensam i sin säng och mår rätt kasst och är förkyld och täppt i näsan och adventsljustaken i fönstret ger ett overkligt myssken. Varför sover hon inte? Är det nästäppan som spökar, är det någonting annat? Tja, det mina vänner, kommer vi inte att få veta så länge vi lever.

Anders undrar

om jag har fått en massa uppkäftiga finnar för att jag ett: har flyttat hem till mor och far igen eller två: för att jag använt mammas anti-age-kräm i brist på att äga en egen.

HUH!?


It makes me feel like going crazy

Oj så trött jag är/blev/vart.

nu.


Sexuell frustration

Kommer ni ihåg den där tiden då det var värsta grejen att ha sex i TV.
Nu är det är det mer så här snacket går,

"Nä men hon liksom ba ' jag kan ju aldrig tänka mig att ligga i TV liksom,' och jag liksom ba VA? Värsta konstiga människan. Ja menar det är ju inte 1800-talet längre man får liksom hänga med tycker jag i alla fall. Jovisst serru"

Det går frammåt.

Lucia

Årets första Lucia-tåg avklarat*. Det var lite svajigt. Jag var lite sjuk, och lite trött. Men det är i alla fall snart jul nu.
Jul och pepparkakor och glögg och kärlek överallt.
 

*Fråga mig inte vilka efterblivna knäppskallar som beställt ett Luciatåg nu!? (Menar efterblivna knäppskallar på ett snällt sätt)

RSS 2.0