UTE PÅ HAVET

Idag har jag och min lilla pmskropp varit ute och seglat på de sju humörsvängningarnas hav. Seglatsen var stillsam och tröstlös, inte land någonstans och ingen förståelse så långt ögat kunde nå. Ingen vill någonsin se min sida av saken. Hur hysterisk jag än blir därute på humörsvängningarnas hav. Jag skulle vilja ha mens nu tack så att jag slipper gråta hela tiden.  Tänk, en gång i tiden trodde jag att det var de förhatliga p-pillernas fel. Tyvärr är det bara hela jag. Det var dagens tärda nyhet det.
/höhö

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0